Duger inte Guds dagliga manna längre?

När jag nyligen skrev artikeln ”Vår tids guldkalvsreligion” så nämnde jag kort att judarnas uttåg ur Egypten, deras ökenvandring och deras intåg i Kanans land i mycket är en stark förebild för hur livet kommer att vara för sant troende kristna. Judarnas vandring har en mängd saker att lära oss, och jag vill nämna några av de händelser som tydligt har en kristen motsvarighet:

Hur skall Bibelns sex skapelsedagar tolkas?

Inledning

Det råder i dagens kristenhet en ganska stor osäkerhet kring hur de sex skapelsedagarna i första Moseboken skall tolkas. Teologernas bibelkritik är en orsak till osäkerheten. Skolornas hjärntvätt i ”evolutionens faktum” en annan. Men nu är ju liberalteologernas bibelundervisning varken grundtexttrogen eller gudstrogen. Och evolutionen är inte ett faktum utan bara en ganska svag teori.

Kenneth Copelands falska evangelium om "smörjelsen"

En stor del av kristenheten är idag starkt påverkad av den falska undervisning som härstammar från Kenneth Hagin och hans tronarvinge Kenneth Copeland. Detta är troligen den största skada som någonsin drabbat den evangeliska kristenheten. Vi ser även varianter av denna undervisning hos förkunnare som tagit avstamp i den s.k. Torontoväckelsen, som t.ex. Bill Johnson, Heidi Baker, John Arnott, Todd White och många, många fler. I Afrika (särskilt i Nigeria) har denna undervisning urartat till total absurditet, vilket alltså är en av frukterna av Hagins och Copelands villoläror.

Johannine Comma och 1 Joh 5:7-8

När det gäller tron på Guds treeniga natur (och därmed Jesu gudomlighet) har få bibelverser vållat sådan debatt som 1 Joh 5:7-8. Om vi läser verserna från en bibelöversättning baserad på den grekiska grundtext som kallas Majoritetstexten står det följande:

1 Joh 5:7-8: ”Ty tre är de som vittnar i himlen: Fadern, Ordet och den Helige Ande och dessa tre är ett. Och tre är de som vittnar på jorden: Anden, vattnet och blodet och dessa tre är samstämmiga.”
Reformationsbibeln